Övre Vasastaden

Länk till det senaste förslaget, detaljplan beräknas tas hösten 2010, byggstart våren 2011>>

Det som för inte alltför länge sedan var utkanten av staden är nu ett centralt område med tillgång till centrala Linköpings service och med en utbyggd infrastruktur.
Den vision som presenteras i detta projekt ger möjlighet att skapa 2000 lägenheter i en stadsdel där efterfrågan på bostäder är stor. Den befintliga bebyggelsen är glest och vackert belägen i en prunkande grönska, denna blir en tillgång och en förutsättning för det nya bostadsområdet. Fler boende ger underlag för bättre service, förskolor och skolor. En varierad åldersstruktur ger social trygghet. Visionen innebär ”en stadsdel tillgänglig för alla”.

Tidplan:

Beräknad byggstart våren 2011 med inflyttningsstart hösten 2012.

Övre Vasastaden klart för samråd

Det projekt som Botrygg Bygg AB driver tillsammans med Stångåstaden i Övre Vasastaden har nu kommit ännu en bit i planskedet. Nu ska linköpingsborna få tycka till om övre Vasastaden. En stadsdel i staden som ska befolkas av 3 200 till 4 000 personer - cirka 1 600 lägenheter värda dryga miljarden.


Läs mer >>

Bakgrund

Generalsstadsplan Gustav Linden

När Gustav Linden 1923 presenterade sin generalstadsplan för Linköpings stad såg han en omvandling av Linköpings stadsstruktur från det medeltida mönstret till en modern stad. Visionen innehöll ett bevarande av de äldre centrala delarna, en halvcentral del med storkvarter och en utanförliggande trädgårdsstad. Man kan säga att det var en sammanfattning på 1800-talets och det tidiga 1900-talets stadsplanevisioner.

När man idag betraktar Linköpings utveckling kan man se att man i stadens centrala delar i huvudsak följt Gustav Lindens tankar. Trädgårdsstadstankarna kom dock att till stora delar ersättas med funktionalismens lamellhusområden. Vasastaden som hade börjat byggas kring sekelskiftet, med sin strikta kvartersstruktur integrerades i Gustav Lindens plan. Vasastaden omfattar Övre Vasastaden, Nedre Vasastaden samt Steninge.

Nedre Vasastaden byggdes ut enligt planen från 1923 och var i stort färdigbyggt på 1940-talet. Övre Vasastaden började byggas under 1930- talet och inspirerades av funktionalismens tankar om ljus och luft. De senast uppförda bostäderna byggdes 1997.

Både Övre och Nedre Vasastaden karaktäriseras av stort inslag av grönska. Där finns mindre parker, som Järnvägsparken och parken vid Berzeliusskolan men dessutom ger trädgårdarna grönska åt stadsdelen. Närmaste större grönområden är Rydskogen, Lektorshagen och strandpromenaden längs Stångån.

Bebyggelsen består nästan uteslutande av flerbostadshus. Totalt fanns vid årsskiftet 1998/99 inom stadsdelen 3 411 lägenheter, varav 99 % i flerbostadshus. 87 % av bostadsbeståndet har tillkommit före år 1960. Den största delen av lägenheterna är upplåtna med hyresrätt. Flerbostadshusen har en hög andel smålägenheter (2 rok eller mindre). Andelen hushåll med en boende är mycket hög.

Vasastaden har byggts i tre etapper; här finns goda exempel på sekelskiftets nationalromantik vid Platensgatan, 20-talets nyklassicism runt Östgötagatan/Konsistoriegatan, samt 30-40-talets funktionalism i övre Vasastaden. Denna vision ger möjlighet att komplettera Vasastaden med ännu en årsring. Vi ser möjligheten att bygga vidare på de öppna gårdarnas princip som dominerar i övre Vasastaden.

Industrigatan med t v Linköping Träförädling och t h Motorcentrum, 1940-talet. Foto, Einar Jagerwall/Linköpings Universitet.

I Vasastadens norra del ligger industriområdet Steninge. Ursprungligen var detta ett industriområde som delades av Industrigatan i norra/södra Steningeområdet. Södra Steninge utgörs av Kv Bangården, Agraffen, Automaten, Alnen, Agronomen samt Amatören. Dessa kvarter gränsar till bostadsbebyggelse i söder. Under de senaste 20 åren har en successiv omvandling skett från industri till handelsverksamhet och kontor. Idag finns endast två industriverksamheter kvar, ett företag som har hand om plåt och gummidetaljer. Resten av verksamheten utgör bilservice av olika slag samt handel och kontor.

Industriområdet har på detta sätt kommit att utgöra avslutningen på Vasastaden mot järnvägen och Industrigatan. Planen från 1923 innebar att Vasastaden avslutas mot nuvarande Industrigatan med bostäder medan närmast järnvägen kunde industrin etableras. Genom att successivt ersätta befintlig industribebyggelse i södra Steningeområdet kan Lindens planvision fullföljas.

Den stora kvartersbildningen i dagens industrikvarter bryts ner till mindre bostadskvarter. Denna omvandling bör ta hänsyn till befintliga fastighetsgränser för att ge nuvarande markägare möjligheter att delta i projektet och även dra nytta av exploateringens mervärde. Vi ser det som en fördel att befintliga fastighetsgränser får slå igenom i den nya fastighetsbebyggelsen.

Flygfoto över Norra Vasastaden och Slöjdgatan.

Omvandlingen av industriområden i halvcentrala lägen från industri ändamål till bostadsändamål pågår i allt fler städer. Processen är följden av att städerna växer. Behovet av bostäder ökar medan industrin finner läget orationellt och de gamla lokalerna orationella. Exempel på denna process är omvandlingen av hamn och industriområden i Göteborg, Stockholm, Helsingborg och Malmö.

I Kv Bangården har omvandlingen redan startat. Där river man den gamla industribebyggelsen och uppför en blandning av kontor och bostäder. Den naturliga fortsättningen är att kvarvarande verksamheter i kv Beridaren ersätts med bostäder och därmed sträcker sig området

”Vision Slöjdgatan 2020”

Förslag

Slöjdgatan får en ny och viktigare roll som områdets sammanhållande gata kring vilken bebyggelsen grupperar sig. Industrigatan med sin funktion som överordnad trafikled blir områdets gräns mot norr från vilken området angörs via befintliga gator.

Den nya bebyggelsen grupperar sig kring Slöjdgatan vars gaturum får en mer stadsmässig karaktär. I mötet med Sveagatan och Götgatan utformas en triangulär plats som blir en plats med närservice och butiker. Öppningar mellan husen ger möjlighet till inblick och kontakt med innanförliggande gårdsrum och hus. Gemensamma ytor blir allmänna eller halvprivata.
De nya byggnaderna utformas individuellt eller sammanhållna i grupper eller kvarter.
Höjden varieras från 3 till 6 våningar beroende på läge.

Situationsplan del 1

Situationsplan del 2

Etapputbyggnad

Nybebyggelsen kan planeras efter befintliga fastighetsgränser. Fördelen med detta är att man inte bara får en juridisk hållbar ram utan även får en utformning på bebyggelsen som i variation kan bli en tillgång. Omvandlingen kan med fördel starta i Kv Alnen, där nödvändig parkeringskapacitet byggs upp. Därefter kan den befintliga parkeringen i Kv Automaten bli föremål för en bebyggelse och samtidigt kan bebyggelsen starta utmed Slöjdgatans södra del.

Bebyggelsen i Agronomen samt Amatören och övriga kan påbörjas i en tredje etapp och då i den takt som fastighetsägarna önskar.

Tänkbar etappindelning

Planprocess

För att möjliggöra denna utveckling bör en översiktlig planering göras. Denna lägger fast mål och struktur. Samtidigt påbörjas detaljplanearbetet. Omvandlingen av ett så stort område kommer att ta lång tid vilket medför behov av detaljplaner som ger möjligheter till alternativa handlingsvägar. Marknadens behov av lokaler varierar över tiden och det är viktigt att markägarna kan anpassa sig till rådande marknadssituation.

Sammanfattning

Genom att genomföra den beskrivna visionen kan Linköping erbjuda en unik boendemiljö. Centralt i staden skapas en stadsdel där boende kan integreras med verksamheter. Stadsdelen görs tillgänglig för alla och med tillgång till centrums service och utbud av butiker. 2000 lägenheter kan innebära 6000 boende.