Övre Vasastaden

Övre Vasastaden planeras omvandlas till en ny del av innerstaden. En successiv utveckling medför att området under kommande två decennier bebyggs med ca 2000 lägenheter och ca 15 000 kvm BTA lokaler. Linköpings innerstadsgräns har då flyttats ut och staden har fått ett nytt ansikte mot norr.

11-03-04 - Se bilder tagna ur den gemensamma sketch-up modellen för området. >>>

I Övre Vasastaden har en av ambitionerna varit att lyfta fram mångfalden. Byggherrarna har därför sett till att dela upp samtliga områden mellan ett flertal arkitekter. Det är inte bara uppdelat mellan byggherrar och kvarter, utan även kvarteren har delats upp för att stärka mångfalden.

Medverkande arkitektkontor >>>
Byggherrarnas markfördelning>>>

Arkitekternas förslagshandlingar för Botryggs områden har satts samman till en sketch-up modell. Nedan finns tre filmklipp från modellen som ger en bild av hur Övre Vasastaden kommer se ut i framtiden.

Film från Industrigatan (17Mb - Windows media player)>>>
Film från Slöjdgatan (26 Mb - Windows media player)>>>
Film från Sveagatan (18 Mb - Windows media player)>>>
Panoramavy från torget (3 Mb - Quick time)>>>

Tidplan:

Beräknad byggstart våren 2013.

Illustrationsplan

Bakgrund

Generalsstadsplan Gustav Linden

Övre Vasastaden började bebyggas under 1930-talet och avslutades i början av 1950-talet. När Gustav Linden 1923 presenterade sin generalstadsplan för Linköpings stad såg han en omvandling av Linköpings stadsstruktur från det medeltida mönstret till en modern stad. Lindens stadsplan innehöll ett bevarande av de äldre centrala delarna, en halvcentral del med storkvarter – som bl a utgörs av planområdets angränsande kvarter - samt en utanförliggande trädgårdsstad.

Vasastaden, där vissa delar hade börjat bebyggas redan kring sekelskiftet med en strikt kvartersstruktur, integrerades i Gustav Lindens plan. Nedre Vasastaden byggdes ut enligt planen från 1923 och var i stort sett färdigbyggt på 1940-talet.

Förslag

Industrigatan - här planeras bostäder såväl som lokaler. Av störningsskäl är den nedersta våningen olämplig för bostäder; här tillåts istället verksamheter vilka får bra skyltlägen mot Industrigatan och goda angöringsförhållanden med en parallell lokalgata.

Steningsplatsen - I korsningen Industrigatan och Östgötagatan, vid Steninge trafikplats, skapas en ny entré till innerstaden. Utformning av mark och byggnader ska här medverka till att centrala Linköping får ett entrémotiv sett norrifrån och trafikanter utmed Industrigatan ett landmärke. En tvådelad byggnad, högre än omgivningen, föreslås här bilda motiv.

Slöjdgatan - Slöjdgatan blir då den byggts ut i sin helhet ett huvudstråk för gång och cykel från Bergsvägen och bakomliggande friområden i väster till det nya Torget i öster. En mindre stadsdelspark kommer att anläggas längs gatan strax väster om planområdet.

Sveagatan - Sveagatan leder liksom Slöjdgatan till Torget. Österut leds gång- och cykeltrafiken vidare mot Resecentrum m fl målpunkter i staden eller till Östgötagatans nordsydliga huvudcykelstråk.

Torget - Torget utgör områdets kärna. Det blir en mötesplats i området för närkvarterens och stadsdelens invånare, belägen i korsningen av områdets gator: Slöjdgatan, Timmermansgatan, Götgatan och Sveagatan. Torget ska vara välkomnande och inbjuda till vistelse. Här ska finnas utrymme för torghandel, cykelparkering, rekreation och aktiviteter.

Parkeringsgatan - Parkeringsgatan kompletterar torgbildningen med parkeringsmöjlighet för butikernas kunder. Den utformas som en omsorgsfullt gestaltad, välkomnande och grön offentlig plats. Parkeringsgatan ska utgöra ett postivt inslag i staden både som fylld med bilar och som tom torgyta.

Konsten i projektet

Botrygg vill ge konsten ett stort utrymme i detta nybyggnationsprojekt. Som grund för detta har Christer Fällman, ansvarig för offentlig konst i Linköpings kommun, tidigt engagerats i projektet. Tanken är att varje hus ska representeras av en nutida svensk konstnär. Hur detta yttrar sig, i exempelvis fasaden, väggarna eller glasrutorna är upp till vardera arkitektkontor att bestämma.

Sammanfattning

Genom att genomföra den beskrivna visionen kan Linköping erbjuda en unik boendemiljö. Centralt i staden skapas en stadsdel där boende kan integreras med verksamheter. Stadsdelen görs tillgänglig för alla och med tillgång till centrums service och utbud av butiker. 2000 lägenheter kan innebära 6000 boende.