Botrygg i media

Här ska Botrygg bygga 110 nya lägenheter Folkbladet
Rezidor opens two new Park Inn hotels in Sweden and UK www.hospitalitynet.org

Linköpingsföretagaren Michael Cocozza och hans Botrygg AB har fått ett nytt prestigebygge i Stockholm. Företaget ska bygga ett nytt 18-våningshotell i Hammarby Sjöstad som beräknas öppna 2009. - Visst är det en framgång för Botrygg AB och hotellprojektet passar oss bra då vi har flera byggprojekt på gång i området, säger Michael Cocozza i en kommentar. Det är forna SAS Radisson, nuvarande Rezidor Hotel Group, som har signerat ett leasingkontrakt gällande ett nytt Park Inn-hotell med 177 rum i Stockholm. Det nya Park Inn-hotellet i Stockholm, som ska uppföras i snabbväxande Hammarby Sjöstad, beräknas öppna 2009 och blir kedjans sjuttonde hotell i Sverige. Fastigheten får 18 våningsplan med en relaxavdelning och takterrass högst upp och blir ett landmärke i området. Fastighetsägare och byggherre är Botrygg AB. De nya tillskotten ligger i linje med Rezidors strategi att satsa på kraftig tillväxt i den breda mellanklassen. "Park Inn utgör en viktig del i vår tillväxtstrategi, precis som den svenska marknaden som har stor efterfrågan på just mellanklasshotell", säger Kurt Ritter, koncernchef och vd för Rezidor. Företagshotell - För vår del passar bygget bra då vi nu bygger 70 bostadsrätter och 120 företagslägenheter i Hammarby Sjöstad. Företagslägenheterna som blir på 30 kvadratmeter och får en månadshyra på 3 950 kronor kan passa bra för företagare från Linköping och Östergötland när det besöker Stockholm, säger Michael Cocozza. Har du några storbyggen på gång i Linköping? - Vi bygger ju lägenheter, men några kontorshotell är inte aktuella. Det finns nog med tomma kontorsytor. Bland annat i Mjärdevi Center som gått med minus två år i rad. Dessutom tar kommunen över kontorsbyggnaden på Tornby. Det finns för mycket tomma ytor i Linköping för närvarande, säger Michael Cocozza. Linköpings Tidning 2007-01-10
Odellplattor över hela landet ByggIndustrin
Kommer ni ihåg Danellgroparna från början av 1990-talet? Nu har branschen fått ett nytt begrepp att leka med: Odellplattor. När ränte- och investeringsbidrag försvinner vid årsskiftet gäller det att ha hunnit gjuta bottenplattan för att kunna ta del av pengarna. Hur de slopade ränte- och investeringsbidragen slår mot nyproduktionen skiljer sig mellan olika kommuner och olika bolag. I vissa fall - som i Sundbyberg - är det tvärstopp, i andra fall har projekt legat så pass bra till i planeringskedjan att man hunnit börja gjuta bottenplattor före årsskiftet och därmed kunnat ställa sig i kö för bidragspengar. På överhettade marknader som Malmö och Göteborg är resursbristen det stora problemet. Bostadsbolagen kan inte börja bygga eftersom man inte får in anbud, åtminstone inte till det pris som kalkylerna förutsätter. Sedan är det frågan om hur långt pengarna räcker. Den samlade potten för investeringsbidraget är begränsat till 2,5 miljarder kronor - 1 miljard till Stockholmsområdet och 1,5 miljarder till resten av landet. I Stockholm ser pengarna ut att räcka, men för resten av landet ser det värre ut. I dagsläget finns det bara 50 Mkr kvar oanvända, samtidigt som det ligger obehandlade ansökningar för 315 Mkr. Först till kvarn gäller. Sundbyberg har i projektet Stora Ursvik på Järvafältet sin största bostadsexploatering på 25 år. Här ska 4000 lägenheter och 450 småhus byggas de närmaste åren. Tanken var att en del av lägenheterna skulle bli hyresrätter i kommunägda Förvaltarens regi. Så blir det inte. -Vi skrinlägger hela vår planerade projektstock på ungefär 200 lägenheter. Kalkylerna går helt enkelt inte ihop i och med slopandet av ränte- och investeringsbidragen. Projekten låg dessutom i ett så tidigt planskede att vi inte hinner stressa fram några Odellplattor, säger Eva Nygren, bostadschef på Förvaltaren. De senaste årens påskyndande av planprocesserna i Stockholm gör annars att relativt många Odellplattor hunnit igång i länet.. - Det hade varit ganska smakfullt om regeringen haft någon typ att nedtrappning och en viss övergångstig, säger Hans Pettersson, vd på Familjebostäder, som ändå hinner med att gjuta bottenplattor till merparten av de 400-500 lägenheter som är på gång. Michael Cocozza, vd Botrygg Bygg, ser möjlighet för en fortsatt marknad för hyresrätter - åtminstone i storstäderna. -Det är svårt att överblicka konsekvenserna av att bidragen försvinner. En skaplig del av bidragen har väl tidigare hamnat i fickorna på materialleverantörer och entreprenörer. Just nu är marknaden kokhet, men säg att den kyls av en aning så gynnar det oss som köpare av fastigheter och mark. Rimligen så faller priserna, säger Michael Cocozza. -På centrala lägen i Göteborg, Stockholm och Linköping går det alltid att bygga hyreslägenheter. Sedan får vi se. I vissa projekt kommer vi att försöka ändra inriktningen till bostadsrätter. I andra fall går det inte på grund av att byggrätten är villkorat av att det blir hyresrätt. Nyköping är en av de kommuner som fått ett uppsving på grund av de senaste årens rekordartade bostadsbrist i Stockholm. Långpendlingen har blivit allt vanligare. Men de ökade invånarantalet gör också att det måste byggas fler bostäder. När det gäller hyresrätter vilar det ett tungt ansvar på det kommunala bostadsföretaget Nyköpingshem. Men förändringen när det gäller investerings- och räntebidragen innebära att företaget kan tvingas att slå på bromsen. -Vi kommer inte att slå på något idiotstopp säger Christer Gustavsson vd på Nyköpingshem. -Vi gör klart det vi planerat. Totalt handlar det om ett 30-tal lägenheter som vi räddar innan bromsarna slår till. Skåne och framför allt Malmö har förmodligen landets hetaste och mest resursknappa marknad just ni. Susanne Rikardsson, projekt- och strategichef på MKB: -Vi kommer att följa våra planer och bygga mellan 300 och 500 lägenheter om året i Malmö. Att stressa fram Odellplattor är inget för oss, även om vi skulle vilja. Vi bedriver en långsiktig förvaltande verksamhet och planerar för att klara oss utan att behöva luta sig mot subventioner. -Vårt stora bekymmer är den grymma resursbristen på marknaden. Vi får inte in anbud på våra jobb och hos entreprenörerna råder huggsexa när det gäller personal. För vår del är ändå nyproduktionen det lilla i jämförelse med renoverings- och underhållsberget, säger Susanne Rikardsson. Ystad är en tillväxtort. På senare år har efterfrågan på bostäder ökat. Men de nya förutsättningarna gör det nu svårare att kunna genomföra planerade byggprojekt. - Vi håller på att ta fram en detaljplan för 52 lägenheter och som vi hade tänkt påbörja i bästa fall om ett år, säger Toste Clementsson vd Ystadbostäder. Men som om det ser ut med de hyresnivåer man kan ta ut idag så går det inte att bygga. Bostadsbolaget i Göteborg är igång med 380 lägenheter i västra Eriksberg. Den första etappen på 121 lägenheter är inne i stomskedet. För etapp två (104 lägenheter) har man sökt bidrag, fått bygglov och börjat gjuta bottenplattor. Vad som händer med resterande 155 lägenheter är mer oklart. Tanken är att byggstarta under 2008. -Det handlar inte bara om vi får bidrag eller ej. Den heta marknaden är ett bekymmer. Vi har svårt att få in anbud, åtminstone till något så när vettiga priser, säger Leif Andersson, chef för nyproduktionen på Bostadsbolaget. I början av året startades bolaget Skanska Hyresbostäder AB med syftet att utveckla, bygga och förvalta hyresrätter i egen regi. Med kostnadseffektivt byggande - och erfarenheter från projekt som Bo klok och Moderna Hus i bagaget - var målet att inom loppet av några år komma upp i en årsproduktion av ungefär 1000 lägenhet. Hittills har man hunnit byggstarta ungefär 100 lägenheter, samtliga inom ramen för Odellplattornas deadline och med inlämnade ansökningar om investeringsbidrag. Vad som händer sedan, med de förändrade kalkylförutsättningarna, är mera ovisst. -Vi bromsar upp och avvaktar. Det är väldigt svårt att säga vad som kommer att hända. Generellt sett tror jag vi kan fortsätta våra produktionsplaner för projekt som ligger i så kallade A-lägen, centrala, attraktiva områden där hyresnivåerna i det befintliga beståndet redan ligger högt. B- och C-lägen är värre, säger Nils Olof Nilsson, vd på Skanska Hyresbostäder. Uppsala är en universitetsstad med hög inflyttning och stor efterfrågan på hyresrätter. Bristen på bostäder, framför studentbostäder är ett växande problem i kommunen. Det kommunala bostadsföretaget Uppsalabostäder har under det senaste året satsat en hel del på att bygga i kapp den stora efterfrågan. Regeringens drastiska beslut kom som en kalldusch för företaget. För att klara de ändrade förutsättningarna gjuter nu de Odellplattor. De sista kommer att stå klara några dagar före nyår. Men något totalt byggstopp blir det dock inte. Även i Gävle gjuter företagen nu Odellplattor. Enligt Jan Hugg vd på Gavlebostäder finns det risk för att företaget att tvingas lägga en del planerade byggprojekt i malpåse. - Framöver kommer vår bostadsproduktion mycket sannolikt att påverkas, säger Jan Hugg. Vi har inget som vi har fattat beslut om ännu men troligtvis kommer ett 50-tal lägenheter att inte bli av på grund av den här förändringen. Jan Hugg är kritisk till den korta tiden för avveckling av byggstöden. - Den borde ha legat mer i takt med hur planeringsprocesser ser ut inom branschen, säger han Det här blir hackigt och drastiskt. Vi hade behövt en planeringssträcka på minst ett år. Hur mycket vi nu måste avstå från att bygga vet jag inte. Gävle är en tillväxtort och vi har i dagsläget en kö med totalt 10 000 bostads- och bytesansökningar. Sandvikenhus Byggchef Anders Nordgren håller med: - Det borde ha funnits ett förslag hur man ska gå vidare innan det här beslutet togs. Till viss del känns beslutet ogenomtänkt. I Umeå har byggandet stått stilla fram tills för några år sedan. Den största byggherren, Bostadsföretaget Bostaden, kommer dock inte att drabbas hårt av förändringarna. De har fått i gång de flesta av sina byggprojekt. - Vi har bidrag på allt som färdigställs och det innebär att vi inte behöver ta något nytt beslut förrän hösten 2007, säger han. Trots att företaget klarat av den pågående byggproduktionen är Anders Wangel kritisk till regeringens agerande. - Man beskattar bygginvesteringarna ganska tufft och det har man försvarat med att man istället ger en hel del bidrag, säger han. I det här läget talar regeringen inte om vilka intäkter man har. Det som händer är att det kommer att byggas mindre och då blir det automatiskt mindre inkomster för staten. ByggIndustrin 2006-12-14
Tvisten mellan Cocozzas Botrygg fastigheter och affären Cykelringen avgjordes på onsdagen av tingsrätten i Linköping. Cykelaffären behöver inte betala hela hyran de är skyldiga Botrygg, men de vann inte målet och måste betala alla rättegångskostnader. Tvisten började när Botrygg skulle riva alla sina hus på och runt Bantorget i centrala Linköping för att sedan bygga nya. Cykelringen, som blev erbjudna alternativa lokaler, tackade nej till dessa och höll sig kvar ända till 2004 i det halvrivna huset. I tingsrätten hävdade affären att Botrygg inte kunde erbjuda dem en lika bra affärslokal som den de hade. Störde verksamheten Eftersom Cykelringen tyckte att rivningsarbetena störde deras affärsverksamhet så pass mycket hävdar de att de borde få ett hyresavdrag som är större än de över 400 000 kronor de är skyldiga Botrygg i obetald hyra. Cykelringen beskriver problem som översvämningar och brist på varmvatten. Dessutom ska ljudet från rivningsarbetena intill ha varit så pass högt att de inte kunnat föra samtal i lokalen. Halva hyran Botrygg menade däremot att de rivningsarbeten som skett inte har stört Cykelringen så mycket som affären hävdar, utan att de har kunnat bedriva sin verksamhet i någorlunda normal omfattning. Tingsrätten ger Botrygg rätt i tvisten men har trots det kommit fram till att rivningarna faktiskt skadade Cykelringens affärsverksamhet så pass mycket att de endast behöver betala 50 procent av hyran de är skyldiga Botrygg. Eftersom byggföretaget vann målet ska Cykelringen också betala deras rättegångskostnader, sammanlagt 180 000 kronor. Linköpings Tidning 2006-12-14
Slopade bidrag innebär byggstopp för billiga hyresrätter enligt Botrygg ByggIndustrin
Här är smällen för bostadsbyggarna som ingen talat om i valrörelse eller budgetdiskussioner. Vid årsskiftet slopas:
  • Investeringsstimulans
  • Investeringsbidrag
  • Räntebidrag
För dem som satsar på att bygga billiga hyresrätter blir det dramatiska förändringar. -Det som står tydligt mellan raderna i budgeten är att vi inte ska bygga hyresrätter utan mer bostadsrätter och vi kommer nu att ställa om produktionen, säger Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping. Hans företag har etablerat sig i Stockholm med bostadsbyggen i Hammarby Sjöstad. De har - tills nu - specialiserat sig på att bygga billiga hyresrätter. -Bidragen utgjorde 20 procent av totalkostnaden. Vi ser att det finns en tydlig ambition att öka andelen ägda lägenheter och vi måste anpassa oss efter det om vi ska fortsätta bygga, säger Michael Cocozza. Nils Olof Nilsson, vd i Skanska Hyresbostäder, är inte lika drastisk i sina uttalanden. -Om bidragen slopas minskar möjligheten att bygga hyreslägenheter med en rimlig hyra och det är inte så bra, om man inte gör något annat samtidigt som att ändra beskattningen vid investeringstillfället. Sådana åtgärder skulle kunna motverka effekten av att bidragen tas bort, säger Nils Olof Nilsson. För studentbostäder har bidragen många gånger varit en förutsättning för att byggena ska bli av. Studenterna är priskänsliga. -Utan bidragen kommer man nog att behöva tänka efter flera gånger innan man startar ett projekt, säger Mats Odersjö, vd för SGS Studentbostäder. SGS har gjort bedömningen att i Göteborg behöver det byggas 500 lägenheter per år mellan 2008 och 2010. Inför valet hade man huvudbry. Socialdemokraterna hade planer på nya bidrag som skulle innebära ännu mer pengar - medan de borgerliga partierna ville ta bort bidragen. För de 365 lägenheterna i Lindholmsallén innebar det noll eller 50 miljoner i bidrag. -Vi blixtstartade det projektet och de 35 miljonerna i investeringsstimulans utgör tio procent av de totala investeringarna, säger Mats Odersjö. Samtidigt började de bygget av 74 studentlägenheter i ett vattentorn. Nu går byggena för högtryck för att de före årsskiftet ska ha kommit tillräckligt långt för att få ut bidrag. På Sveriges Byggindustrier välkomnar man dock att bidragen tas bort. -Det är positivt att man plockar bort snedvridande bidrag. Jag tror att den allmänt höga efterfrågan på bostäder kommer att fortsätta och inte påverka det totala byggandet i någon större utsträckning, säger Björn Wellhagen, ansvarig för bostadsfrågor på BI. -Det kan säkert innebära omställningsproblem för en del projekt när stödet tas bort men utan bidrag sker investeringarna där de gör större nytta. Bostadspolitiken inriktas på att förbättra konkurrensen med långsiktigt stabila villkor i stället för bidrag. BI räknar inte med att den starka konjunkturen påverkas av budgeten. Den borgerliga alliansen har redan gett uttryck för en ny syn på bostadspolitiken. Det finns inte längre något eget departement eller någon bostadsminister. Frågorna ligger på miljöminister Andreas Carlgrens bord. Michael Cocozza: -De har tagit ner betydelsen av bostadsfrågorna och har inte samma fokus på byggbranschen som den förra regeringen hade. Det är synd. Investeringsstimulans och investeringsbidrag försvinner vid årsskiftet och räntebidrag fasas ut till 2012. Byggindustrin 2006-10-17
En 24-årig Nyköpingsbo har fått erfara att det kostar skjortan att klottra. Förutom 1 500 kronor i böter tvingas han nu också betala 12 850 kronor i skadestånd. Pengarna ska användas inte bara till att ta bort klottret utan också till att måla om hela den vägg han klottrat på. – Det är bra att han får ett så högt skadestånd. Nu kanske de lär sig att det kostar skjorta att klottra ned andras fastigheter, säger Michael Cocozza, vd för fastighetsbolaget Botrygg. Det var i augusti som klottraren var i Linköping för att bevista sommarfestivalen. Efter en träff med likasinnade pojkar och förtäring av öl började man diskutera graffiti. Som av en händelse hade klottraren ett antal sprayflaskor i en väska. Efter ytterligare några öl gick man upp till Engelska skolans byggnader för att praktisera sina kunskaper. En person blev vittne till ungdomarnas grafittimålande och försökte stoppa dem. Dyrt Summan av kardemumman är att när domen kom häromveckan så blev den kännbar för klottraren. – Klottring är ett stort problem för fastighetsägarna i Linköping. Det förstör för stora värden varje år. Därför var det viktigt att domstolen inte bara såg till själva klottret utan till helheten. Vi var ju tvungna att måla om en hel vägg två gånger, berättar Michael Cocozza. – Hur ska man stoppa klotter? – Kommunen måste ta ett större ansvar för det här problemet. Vi hade skadegörelse i Hangaren den gångna helgen. Klockan 10 på söndagen kunde vi via övervakningskameror identifiera vandalerna, och klockan 12 hade polisen hämtat dem. – Kommunen kunde lätta på reglerna för bevakningskameror. De är ju inte i vägen för oss vanliga medborgare, men med fler kameror på byggnader kunde vi lättare identifiera dem som målar och få dem tagna av polisen, säger Michael Cocozza. Linköping Tidning 2006-05-16
Vår Bostad