Botrygg i media

Lyxförpackat och i massupplaga. Som svampar växer nya hotell upp i Sveriges storstäder. Och fint ska det vara. Byggvärlden hänger på och testar Stockholms största, och eventuellt lyxigaste hotell strax innan öppnandet. På Norra Bantorget i centrala Stockholm har ett nytt landmärke växt fram det senaste året. En svartglänsande granitkoloss med elegant spetsiga hörn. Den 8 februari är det premiär: Clarion Hotel Sign, Stockholms största hotell öppnar då med 558 rum, specialdesignade möbler och ett spa på toppenvåningen. Byggvärlden gör därför ett nedslag bland svetsmaskiner och borrar för att känna på pulsen och fånga en trend: Det byggs lyxhotell som aldrig förr. På Clarion Hotel Sign är delar av interiören redan klar. Det för journalister iordninggjorda hotellrummet är ljust och stilrent, även om vissa detaljer är minst sagt märkliga. Hotellet har också en officiell imagebeskrivning: skandinavisk lyx. Det stora utropsnamnet är husets stjärnarkitekt, Gert Wingårdh. – Han skänker en extra edge åt vår skandinaviska image, säger hotellchefen Marcus Majewski medan han guidar genom den betongsal som snart är en foajé och lunchservering. Clarion Hotel Sign är ett tydligt exempel på den hotellboom som just nu råder i Sveriges storstäder. En nischad boom med glänsande kanter eftersom de flesta hotellen är fyrstjärniga. – Det är en fullkomlig explosion av nya hotell i Malmö just nu med en 65 procentig ökning av antalet rum om bara några år. De flesta av hotellen är fyrstjärniga, säger John F Monhardt, talesperson för hotellgruppen som är en intresseorganisation för Malmös hotellägare. Varför byggs så många finhotell? – Kostnadsstrukturen driver denna process. Skillnaden i investeringar mellan tre- och fyrstjärniga hotell är marginella medan vinsterna av fyrstjärniga hotell är desto mer. Petra Nieto, koordinator och talesperson för Stockholms stads hotellgrupp, menar att vi i Sverige inte har egentliga lyxhotell. I alla fall inte om man jämför med några av de internationella storstädernas hotell. – Flera hotellkedjor har visat intresse för att öppna vad man kan kalla för lyxhotell i Stockholm. Problemet är att det är så svårt att få mark i central business district, alltså inne i city. Eftersom det inte går blir det genast mindre intressant, säger hon. Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget vill inte definiera sig utifrån ett rankingsystem med stjärnor men satsar ändå på lyxiga detaljer. För hotellchefen Marcus Majewski handlar det om att skapa ett attraktivt varumärke. – Varumärken spelar stor roll idag och folk har mer kapital att röra sig med. Kan man unna sig något utöver det vanliga så gör man det, säger han med den blivande bankettsalen inom synhåll.

Andra hotell på gång:

Stockholm:

Birger Jarlsgatan 24: 50 rum. Byggherre är KB Landbyska Verket. Best Western Time Hotel:130 rum. Byggherre/finansiär är Skalmejblåsaren & Co KB. Operatör: Hotell Haga, Reshi Chibba. Hammarby Sjöstad: 285 rum. Byggherre är Botrygg BYGG AB. Operatörär Sas Residor, Park Inn. Beräknad driftstart är 2010. Karlsbodavägen i Mariehäll: 50 rum.Byggherre är Bromma Fastighetsutveckling AB och Operatör är David Liu. Öppnade 2007. Klara Hotell och Kongress:420 rum. Finansiär: Cargill Value Investment, Niam Fond III och Jarl Asset Management. Operatör är Rezidor SAS. Beräknad driftstart är 2010. Kista Mässhotell: 300 rum. Byggherre är Klövern och beräknad driftstart är 2009/2010. Kristineberg: 150-200 rum. Byggherre är Edicta Hotellfastigheter. Det är ej bestämt när hotellet öppnar. Liljeholmen:230 rum. Beräknad driftstart: 2011-2012. Lindhagensplan: 270 rum. Byggherre är Skanska medan operatör är Marriott. Beräknad driftstart: våren 2009. Marmorhallarna: 190 rum. Byggherre är Diligentia. Memory Kista: Tillbyggnad med150 rum på tillfällig p-plats. Byggherre är Activum Memory KB. Sillhovet:Detaljer okända. Bygglov beviljat den 19 januari 2007. Slussen:95 rum. Byggherre är Peab. Stettin:171 hotellägenheter. Byggherre är FAB Free Harbour/Accome Invest AB. Operatör är Accome Hotel Apartments AB. Beräknad driftstart: Augusti-september 2008. Villa Källhagen: 16 rum, utbyggnad. Byggherre är Villa Källhagen Fastighets AB. Älvsjö Centrum:60 rum och 30 quick sleep-rum. Byggherre var Älvsjö P.M.S. Assets AB och operatör är Connect Hotel. Öppnade i september 2007. Älvsjöbadet: 33 rum. Byggherre är Hotellia AB/Stockholm Fair Hotel AB genom Carlo Taccola. Operatör är Hotellia AB. Byggvärlden 2008-01-17
Botrygg bygger fler lägenheter  Norrköpings Tidningar
Nästa år sätter ett bostadsbygge igång i närheten av Norr Tull. Men det företag som tidigare gjort sig känt för att producera billiga hyresrätter har nu ändrat policy. -Idag bygger vi 300 bostäder per år. Då har vi inte ekonomiska muskler att bara bygga hyresrätter, säger Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg AB, det bolag som ska stå för byggnationen. Markanvisning I december tog stadsplaneringsnämnden ett beslut om att upprätta en ny detaljplan för kvarteret Krogen, mellan Plankgatan och Luntgatan. NT har tidigare presenterat att det var Botrygg som för ett år sedan vann kommunens markanvisningstävling för det aktuella kvarteret. Det vinnande förslaget bygger på att Karl Johansskolan bevaras och att det byggs bostadshus på fyra-fem våningar och därtill ett gruppboende på sex lägenheter. Botrygg har tidigare uppfört 115 hyreslägenheter vid gamla simhallstomten i kvarteret Gåsen och till det projektet handplockades man av kommunen för att få lägre hyror. Läget invid Strömmen var väldigt attraktivt och flera andra byggföretag var också intresserade. Men Botrygg var hela tiden kommunens förstaval, något som möttes av kritik från borgerligt håll. Undvika mellanhänder Affärsidén hos Botrygg är i korthet att undvika mellanhänder på vägen från projektering till färdigt bygge. Men nu verkar verkligheten och kostnadsläget inom byggnadsbranschen även ha nått Botrygg. Vid Norr Tull handlar det om 80 procent bostadsrätter och 20 procent hyreslägenheter. -Vid Gåsen hade vi statliga bidrag. För byggprojektet i kvarteret Krogen finns det inga sådana bidrag att få, säger Michael Cocozza. Tilltalande utformning Kommunalrådet Eva Andersson (s) säger till NT att det var flera orsaker som gjorde att valet föll på Bo-trygg. -Det var att Karl Johansskolan skulle vara kvar, att utformningen av husen var väldigt tilltalande och blandningen av bostadsformer. Botrygg betalade även bäst. Byggprojektet är planerat att sätta igång i slutet av nästa år och stå inflyttningsklart till sommaren 2010. Norrköpings Tidningar 2008-01-14
Bostadskris ger stort intresse för Botryggs byggnation i Göteborg GT
För den som fortfarande inte tror att det råder bostadsbrist är detta nyttig läsning: - 38 831 personer har sökt de 62 lägenheterna i höghuset på Sahlins terrass i Mölndal. - 37 000 vill bo i 30 av Wallenstams nya lägenheter vid Liseberg. - Botrygg AB fick 17 500 sökande till 32 lägenheter på Örebrogatan på Hisingen. - När Älvstranden Utvecklings AB på sin hemsida annonserade efter hyresgäster till sitt passivhus i Sannegårdshamnen blev söktrycket så stort att bolaget fick ta bort annonsen. Det här är en bild av en bostadsmarknad i kris. Så här ser det ut över hela stor-Göteborg. Suget efter hyresrätter är enormt. Antalet lediga lägenheter minskar i hela landet, det gäller även Västsverige. Enligt SCB:s statistik minskade antalet lediga lägenheter kontinuerligt mellan 2002 och 2007. Socialdemokraterna bär ett tungt ansvar för bostadskrisen. Varningssignalerna började ljuda redan i slutet av 90-talet, men inget gjordes för att stimulera bostadsbyggandet. För fem år sedan hade GT en ledar-artikel om bostadsbristen, om att fyra av tio göteborgare saknade egen bostad. Så där har det fortsatt. Och sällan har väl landet haft en så ointresserad och inkompetent bostadsminister som Lars-Erik Lövdén. Resultatet: bostadsköerna har växt, de unga har tvingats bo kvar hemma, priset för bostadsrätter i storstäderna har stigit över all sans och balans, svarthandeln med lägenheter blomstrar, i en del förorter bor folk på varandra Nu äntligen byggs det högt och lågt så det knakar, men eftersom inflyttningen till regionen ökar blir det inget minskat tryck på de lediga lägenheterna. Dessutom är hyrorna i nyproducerade hus så pass dyra att ungdomar ändå inte har råd att bo där. En av anledningarna är just byggboomen som driver upp priserna på byggmaterial. Den nya regeringen började med att ta bort de subventioner till byggande av hyresrätter som sossarna införde med kniven mot strupen. Regeringens bostadsansvarige, Mats Odell, har förklarat att bostadsrätter är rätt och hyresrätter fel. Alliansen vill lösa bostadskrisen så här: Om allmännyttan gör om sina hyreshus till bostadsrätter och låter hyresgästerna köpa så får bolagen in nya friska pengar och för dem kan man bygga nya hyresrätter. Det låter som den skrivbordskonstruktion det är. För det första: vem säger att hyresgästerna vill köpa? För det andra: vem säger att pengarna går till nya hyresrätter? Regeringen borde i stället slå vakt om hyreslägenheten som boendeform. Bostadsrätt är inget för unga, för studenter och för dem som inte har rotat sig i livet. Bostadsrätter låser folk geografiskt och minskar därför deras vilja och förmåga att flytta. Regeringen borde i stället i samråd med byggsektorn sträva efter att få fram ett stort antal billiga hyresrätter i storstadsregionerna. Det behöver inte alltid vara så väldigt svenskt varje gång det byggs ett flerfamiljshus. I Stockholm byggs ett punkthus i Gubbängen där de boende själva får fixa målning, tapetsering och golvbeläggning. Detta är visserligen en bostadsrätt men idén – att allt inte är färdigt eller nytt i en lägenhet – är intressant och kan utvecklas. Det behövs mer energi och fler initiativ för att lösa bostadskrisen. Vi väntar. GT 2008-01-10
25 byggherrar om stigande byggpriser - Botrygg kommenterar ByggIndustrin
Färre anbud och högre priser. Så ser verkligheten ut för många byggherrar. Det visar vår enkät där 25 byggherrar fick svara på hur de märker av de ökade byggpriserna. Hur märker ni av de ökande byggpriserna? Hans Hofflander, fastighetschef på Akademiska hus - För tillfället håller inte våra kalkyler. Priserna ligger ungefär 20 procent högre än de förväntade kostnaderna. Vi får skjuta på ungefär vart fjärde projektet, och se om vi kan hitta alternativa produktionsmetoder eller någon annan lösning. Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan - Det är svårare att få in anbud, för det är stor efterfrågan på byggfirmor idag. Men vi har inte behövt ställa in några projekt. Vi har byggt upp den organisation som upphandlar så att vi kan hålla en rimlig kostnadsnivå. Björn Ekström, teknisk direktör på Locum - Våra budgetar är lite svårare att hålla, naturligtvis. Vi har svårare att få in anbud. Det har till och med hänt ett par gånger att vi inte fått in ett enda anbud. Så vi märker av två effekter: dels är det svårt att få jobbet gjort, dels kostar det mer pengar än vi har beräknat. Leif Nordin, marknadsområdeschef på Norrporten i Sundsvall - Det är lite svårt att göra de investeringar vi vill göra. Men än har vi inte behövt skjuta upp något projekt. Arbetskraft har vi inga problem med i Sundsvall. Utan problemet är att materialpriserna drar iväg. Ravio Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter - Vi märker via våra byggande organisationer i Skanska att det är svårare att få fram resurser. Vi har längre leveranstider och vi kan också se i uppföljningar att vi har en prisnivå som krupit upp en bit. Men vi har svårt att kvantifiera och säga hur mycket. Niklas Hammarstedt, vd för Midroc Project CM - Det är få anbud som kommer in när vi frågar. Och priserna på entreprenader är mycket högre än vi förväntar oss, generellt 20-30 procent och uppåt 40 procent i vissa fall. Material är marginellt dyrare, där är det leveranstiderna som är ett problem. Gunnar Monsgård, utredningschef på HSB Projektpartner: -På vissa håll har vi svårt att få in gångbara anbud, särskilt i områden med drag, som Stockholm. Men även i Linköping, Lund, Vellinge. Martin Arkad, vd Järntorget Bostad: -Vi arbetar ju i en koncern med egna produktionsresurser i vårt byggbolag. Det mest påtagliga för oss är bristen på UE i Stockholm; rör, el och mark. I våras sköt vi fram något projekt tidsmässigt på grund av bristande resurser, men det är igång nu. Håkan Bergquist, vd Veidekke Bostad: -Resursmässigt känns det okay. Vi har lång framförhållning och egna produktionsresurser. Däremot är ju leveranstiderna tuffa och det har hänt att underleverantörer inte klarat sina åtaganden och att vi fått byta leverantör. Tidsmässigt har det i stort sett fungerat. Michael Cocozza, vd på Botrygg: -Hittills har vi inte ändrat vare sig projektstarter eller tidplaner på grund av flaskhalsar och det beror på att vi etablerat ett väl fungerande nät av underleverantörer. Den andra förklaringen är att vi går utomlands när vi har resursbrist, både när det gäller material och personal. Zdravko Markovski, affärsenhetschef för JM Bostad i Stockholm och JM produktion: -Visst är det långa leveranstider på material, men uppriktigt sagt så märker vi inte av det mer än att vi hör det från våra externa beställare. I våra egenutvecklade projekt rullar det på. Roger Pohjanen, chef affärsområde Bygg på Riksbyggen: -De senaste åren har vi sett en uppenbar resursbrist som genererar ökade priser på material och arbete. Vi har hittills inte stoppat något projekt, men däremot har vi i kalkylskedet skjutit vissa projekt framåt i tiden. En annan hämmande faktor är konkurrensen om marken. Kostnaderna för markförvärv har stigit markant. Göran Lidgren (m) ordförande i skolnämnden i Vallentuna. - Priserna har gått upp kraftigt och vi har inte medel att betala. Det är väldigt illa. Vi har haft ett antal dagisbränder under våren och behöver bygga upp fem förskolor, men det vi har budgeterat räcker inte på långa vägar. Vi kan inte bygga nytt. Örjan Lid (m), ordförande i kommunstyrelsen i Vallentuna kommun. - Ja, vi har samma otrevliga prisutveckling som i Stockholm. Det är glödhett. Allt vad vi har räknat på vad gäller att bygga nya dagis och skolor, alla äldre kalkyler, får vi göra om. Men än så länge har vi inte tvingats skjuta upp något projekt. Vi biter i det sura äpplet. Bert Öhlund (s), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun. - Ja, vi märker att blir det dyrare och priserna på byggmaterial har ökat. Vi har ett begränsat utrymme för investeringar och ökar priserna ännu mer kanske vissa investeringar får skjutas på framtiden eller att vi måste prioritera om. Kjell Jansson (m), kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje kommun. - Det är dyrt att bygga nu. Vissa saker måste vi bygga, men vi drar in på underhållet och vissa projekt får vi lägga i malpåse, till exempel ombyggnaden av Rodengymnasiets aula. Det får vänta tills det blir billigare. Gösta Bergenheim (m), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun. - Både genom att det är brist på byggmaterial och på arbetskraft. Prisen på de anbud vi får in har blivit mycket högre än de kostnadsberäkningar vi har gjort och ibland har vi knappt fått in några anbud alls. Byggkostnaderna har ökat kraftigt på rätt kort tid. Allan Leveau, nybyggnadschef, Svenska Bostäder: -Anbuden ligger generellt högre än vi beräknat och vi har till och med märkt ett ointresse från byggentreprenörerna att lämna anbud. Vi får ofta forma om projekten för att klara dem ekonomiskt. Ingvar Andreasson, chef för bygg- och teknikavdelningen, Familjebostäder: -Priserna har stigit påtagligt och det är svårt att över huvud taget få tag på entreprenörer. De höjda byggpriserna är ett större bekymmer än de borttagna bidragen för byggandet av hyreslägenheter. Stellan Blomberg, byggnadschef, Stockholmshem: -Budgetar som gjorts för något år sedan har vi svårt att hålla. Den sammantagna bilden av att stöden för att bygga hyreslägenheter försvann och att byggpriserna stigit, har satt oss i en svår situation. Thomas Ström, byggchef på Förvaltaren, kommunalt bostadsbolag i Sundbyberg: -Det har blivit dyrare för oss att köpa entreprenader och det är svårt att få tag på företag; färre lämnar anbud. Per Widerstedt, projektchef på byggavdelningen vid Mimer, kommunalt bostadsbolag i Västerås: -Det har varit en ståndig ökning de senaste två åren men våra projekt har kunnat genomföras. Framförallt är det stål och installation som ökat - el har blivit mycket dyrare. Elin Lagerqvist (s) oppositionsråd i Jönköping: -Vi märker ständigt av de påtagligt ökande priserna genom att våra projekt fördyras. I ett fall då en förskola skulle byggas var anbuden som kom in så höga att vi hajade till. Anders Almgren (s) oppositionsråd i Lund: -Det kommunala bostadsbolaget får allt svårare att producera hyresrätter. Borttagandet av räntebidragen hade inte slagit så hårt om inte priserna stigit så mycket. Samtidigt blir skolor och förskolor väldigt dyra att bygga. Anders Rubin (s) byggkommunalråd i Malmö: -Det här är en väldigt het region och vi märker att det är ett svalt intresse från entreprenörerna för vissa typer av projekt. Vi får signaler om att det ofta är svårt att få ihop kalkylerna och en del projekt stoppas tidigt. Nästan ingenting kan genomföras som planerat. ByggIndustrin 2007-08-30
Nästa vecka beräknar Berit och Tage Oscarsson vara på plats i den nya lägenheten på Gamla Rådstugugatan i Norrköping. En fräsch femrummare väntar i det nybyggda huset. Hyresvärden Botrygg är känd för oss sedan innan, så det var inga konstigheter att välja, säger Tage Oscarsson som tillsammans med sin hustru Berit flyttar in på femte våningen i det nybyggda huset vid Strömparken. I en ljus och luftig femrummare på femte våningen ska de bo. Med två balkonger och öppen spis i vardagsrummet lär det bli trivsamt. -Den här lägenheten är delbar, vi har två ingångar. Jag tror det beror på att det inte finns en sådan stor efterfrågan på stora lägenheter i innerstaden, säger Tage Oscarsson. 122 kvadratmeter Paret bestämde sig för att ta steget och flytta till Norrköping på grund av långa resor till arbetet. -Jag jobbar i Finspång och det blir tröttsamt att pendla i längden. Lägenheten på 122 kvadratmeter är något mindre än den tidigare lägenheten i Linköping. -Det blir lite att göra sig av med. En flytt är en omställning i livet där man slänger och skaffar nytt. Och det är mer jobb än man först tror att flytta, säger Tage Oscarsson och skrattar. Än så länge står lägenheten tom. I helgen går det första flyttlasset från Linköping mot Norrköping. -Det är rena paradiset här, trafiken hörs knappt. Vi är vana att bo där alla bussar kör förbi, berättar Tage Oscarsson. Hyresrätt lockade Den tidigare lägenheten var även den en hyresrätt. -Vi vill ha en hyresrätt nu, det blir så mycket lättare att flytta. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, det kanske kommer nya valmöjligheter i livet. Paret Oscarsson betalar 9900 kronor i månaden för sin femrummare. Tage Oscarsson tror att priset är vad det är tack vare den enkla, men fräscha, standarden. Har valt vita färger -En lägenhet kan du få hur dyr som helst, beroende på vad du väljer för inredning. Kakel, klinker och köksmaskiner kostar, säger Tage Oscarsson och tittar sig omkring i sin nya bostad. -Du ser att vi valt vitt överallt. Det känns neutralt och bra och vi kan hänga upp vad vi vill på väggarna. Michael Cocozza, vd för Botrygg Bygg AB, förklarar att företagets profil är just lägre priser. -Det är inte för att idka någon slags välgörenhet, utan för att en låg prisnivå på lång sikt lönar sig. Med lågt pris och stora volymer får vi tillgång till bra mark att bygga på. -Det går att jämföra lite med Ikea eller stormarknader, säger Michael Cocozza. LinköpingsTidningen 2007-06-14
Linköpings kommun har satt upp en handelspolicy för Tornbyområdet om att inte ge tillstånd till livsmedelshandel då man är rädd för att det skulle öka trafikproblemen i området ytterligare. Botrygg är en av dem som fått avslag av kommunen på att få sälja livsmedel. Men det är fel, anser han, eftersom de stora aktörerna får tillstånd medan de mindre vägras. Michael Cocozzas strid mot kommunen började redan i september i fjol. Han som ägare av fastigheten där tidigare butiken OnOff låg, ville erbjuda lokalen till Systembolaget, som redan då planerade sin flytt ifrån Skäggetorp. Trots att Systembolaget var intresserade av lokalen satte kommunen stopp för planerna, eftersom det i detaljplanen för fastigheten inte fanns tillstånd för att sälja livsmedel, vilket Systembolagets produkter räknas som. Vårdslös myndighetsutövning Att göra en ändring i detaljplanen och tillåta handel med livsmedel var inte heller aktuellt då kommunen satt upp sin handelspolicy där man inte tillåter några nya tillstånd, eftersom det skulle förvärra trafiksituationen i Tornbyområdet. – Det här är mycket märkligt, tycker jag, säger Michael Cocozza. Han hävdar att grannen till lokalen i fråga Ica Maxi, som är den största matbutiken i Linköping, endast har ett tillstånd enligt gälland detaljplan att sälja livsmedel på 1 000 kvadratmeter, men i själva verket säljer de livsmedel på 2 000 kvadratmeter. – Byggnadsnämnden tillämpar inte planerna jämlikt, säger Cocozza. – När det gäller Maxi tillämpas inte planrestriktionen, men för Botrygg gäller den. Stora företag får en mjukare behandling av kommunens byggnadsnämnd. Det är lättare att sätta sig på en liten aktör. Jag är innerligt trött på denna orättvisa behandlig. Jag frågar mig när gränsen för vårdslös myndighetsutövning är passerad? Avgörs i kammarrätten Cocozza har nu överklagat kommunens beslut, men av både kommunen och i länsrätten har han fått nej, eftersom det står i detaljplanen ”dock ej livmedel” när det gäller vad som får säljas. Men ärendet är inte avgjort än, utan det ska nu överklagas till kammarrätten. Enligt Cocozza behandlar kommunen de stora och de små företagen olika. Som ytterligare exempel tar han Lidl, som har fått klartecken att få sälja livsmedel i Skäggetorp, trots att det ligger endast några hundra meter ifrån den fastighet där Botrygg fått ett nej. – Gentemot oss och andra i Tornby har man sagt nej, men när en stor matvarukedja som Lidl ansöker, då går det bra, säger Cocozza. Kräver likställighet Som vår tidning skrev i går har även Botrygg nu överklagat bygget av Lidl. I överklagan beskriver man sin ståndpunkt: ”Vi kan inte se det som annat än att man gör avsteg från detta krav på likställighet om man i detta fall tillstyrker ändrad användning av marken från parkmark till mark för handel med livsmedel samtidigt som man säger nej till en annan fastighetsägares framställan om att få nyttja sin lokal till liknande verksamhet när endast ett par hundra meter skiljer de båda fastigheterna åt”. – De borde tillämpa regelverket lika för alla, avslutar Cocozza. Linköpings Tidning 2007-06-14
Botrygg bygger i Johannelund, Stockholm BostadsBarometern